Lagen om kränkande fotografering återfinns i brottsbalkens fjärde kapitel, 6 a och avser brott mot frihet och frid. Denna lag utgör en komplettering till tidigare bestämmelser om hemfridsbrott och syftar till att skydda individens privata sfär från obehörigt intrång.

Lagen medger vissa undantag där fotografering kan anses berättigad beroende på syftet och omständigheterna. Brottet enligt lagen är själva akten av att fotografera, oberoende av bildernas innehåll eller hur de sprids. En olaglig handling utförs när man som fotograf tar bilder av någon som befinner sig inomhus, antingen i sin egen eller någon annans bostad, utan att personen är medveten om det. En bostad definieras här som en plats där en person bor stadigvarande under längre tid, men kan även innefatta tillfälliga boenden som hotellrum eller tält.

Det behövs inte att fotografen är inne i bostaden för att det ska vara olagligt; det räcker att ta bilder genom till exempel ett fönster. Att någon positionerar sig synligt i ett fönster ger inte rättighet att fotografera om personen inte är medveten om det. Det är också olagligt att i hemlighet fotografera i intimare utrymmen såsom toaletter, omklädningsrum, provhytter, duschrum. Det spelar ingen roll om insynen är möjlig för att personen inte har stängt dörren eller dragit för gardinen ordentligt.

Kränkande fotografering föreligger enbart om fotograferingen sker i hemlighet.

Kränkande fotografering är ett uppsåtligt brott och kan inte begås av misstag. Om den fotograferade är medveten om fotograferingen och den sker öppet, kan den inte anses ha utförts i hemlighet. Att öppet fotografera på en fest i någons bostad anses inte som kränkande. Men om någon på festen somnat och blir fotograferad utan sin vetskap, kan detta utgöra kränkande fotografering. Lagen stipulerar inte att en fotograf alltid måste begära tillåtelse innan hen fotograferar, även på offentlig plats. Det är fortfarande tillåtet att fotografera fritt utan att fråga om lov, så länge fotografen inte befinner sig på privat mark.

4 kap. 6 a § brottsbalken.
För kränkande fotografering döms den som olovligen med tekniskt hjälpmedel i hemlighet tar upp bild av någon som befinner sig inomhus i en bostad eller på en toalett, i ett omklädningsrum eller ett annat liknande utrymme. Straffskalan är böter eller fängelse i högst två år.

Att fysiskt antasta någon eller utsätta någon för störande kontakter eller annat hänsynslöst agerande utgör brottet ofredande enligt 4 kapitel 7 § i Brottsbalken. Att fotografera någon kan räknas som en störande kontakt, men att ta en bild på någon utgör inte i sig ofredande; det måste röra sig om påtagligt ofredande, exempelvis när man fortsätter att fotografera någon trots att personen uttryckligen har sagt nej. I sådana fall kan handlingen anses vara avsiktlig och syfta till att på ett påtagligt sätt kränka personens frid. Straffet för ofredande kan vara upp till ett års fängelse.

4 kap. 7 § brottsbalken.
Den som fysiskt antastar någon annan eller utsätter någon annan för störande kontakter eller annat hänsynslöst agerande döms, om gärningen är ägnad att kränka den utsattes frid på ett kännbart sätt, för ofredande till böter eller fängelse i högst ett år.

Sedan den 1 januari 2018 gäller lagen om olaga integritetsintrång. Detta brott innebär att en person sprider bilder som är integritetskänsliga om en annan person, vilket kan inkludera uppgifter om någons sexualliv eller hälsotillstånd.

För att handlingen ska vara straffbar krävs det att den som sprider bilden avsiktligt vill skada personen genom spridningen. En typ av handlingar som omfattas av bestämmelsen är till exempel så kallad hämndporr.

Olaga integritetsintrång inträffar först om bilderna sprids i syfte att skada de personer som avbildas.

4 kap. 6 c § brottsbalken.
Den som gör intrång i någon annans privatliv genom att sprida bild på eller annan uppgift om någons sexualliv, bild på eller annan uppgift om någons hälsotillstånd, bild på eller annan uppgift om att någon utsatts för ett brott som innefattar ett angrepp mot person, frihet eller frid, bild på någon som befinner sig i en mycket utsatt situation, eller bild på någons helt eller delvis nakna kropp. Döms, om spridningen är ägnad att medföra allvarlig skada för den som bilden eller uppgiften rör, för olaga integritetsintrång till böter eller fängelse i högst två år. Det ska inte dömas till ansvar om gärningen med hänsyn till syftet och övriga omständigheter var försvarlig.

Eftersom bilder kan anses vara personuppgifter, påverkar detta fotografering enligt Dataskydds­förordningen GDPR. En personuppgift är all information som kan kopplas till en individ och hjälper till att identifiera personen. Om personer som är identifierbara framträder på en bild, betraktas därför bilden som en personuppgift. Identifieringen behöver inte vara omedelbar och kan exempelvis ske senare genom mänsklig ansiktsigenkänning i sociala medier.

Dataskydds­förordningen GDPR reglerar all hantering av personuppgifter från det ögonblick en bild tas och därmed registreras digitalt. All fortsatt hantering av bilden kräver antingen samtycke från den avbildade personen eller en så kallad intresseavvägning, vilket blir aktuellt när varken samtycke eller avtal finns.

Dataskydds­förordningen GDPR är en EU-förordning som tillämpas i alla medlemsländer, men nationella lagar kan införa vissa justeringar. I Sverige omfattas inte hantering av personuppgifter som är reglerade av Tryckfrihetsförordningen (TF) och Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) av Dataskydds­förordningen GDPR. Detta gäller även för behandling av personuppgifter som sker utan koppling till TF och YGL, om syftet är journalistiskt, konstnärligt, litterärt eller akademiskt.

Detta innebär att det är lagligt att fotografera en person vars identitet kan identifieras på en allmän plats, om syftet är journalistiskt, konstnärligt, litterärt eller akademiskt eller om bilderna omfattas av TF eller YGL. Ytterligare ett undantag från dataskyddsförordningen GDPR är utgivningsbevis, vilka kan sökas hos Mediemyndigheten.

Regleringen gäller inte bara för bilder som tagits efter den 25 maj 2018, utan även för äldre bilder som är digitalt sparade och avbildar nu levande, identifierbara personer. Bilder som är resultatet av konstnärlig verksamhet eller har ett journalistiskt syfte undantas från Dataskydds­förordningen GDPR. Dock, om dessa bilder används i kommersiella sammanhang, såsom i marknadsföring av ett företag eller för en/flera produkter, reklam eller i annonser, kan situationer uppstå där Dataskydds­förordningen GDPR blir tillämplig, vilket då kräver avtal eller samtycke. Ett "model release" avtal är ett exempel på ett sådant avtal.

Jag arbetar öppet och tydligt med en synlig blixt, vilket inte bara gör det uppenbart när en bild tas, utan även placerar mig nära dem jag fotograferar, vilket möjliggör direkt dialog efter fotografering. Denna närhet, som inte är vanlig bland alla fotografer, bidrar till ökad synlighet. Om någon uttrycker stark oro efter att ha blivit fotograferad, exempelvis på grund av ökad psykisk stress eller om personen har en skyddad identitet, tar jag alltid bort bilden. Om en person reagerar negativt och är osäker samt behöver tid att fundera på borttagandet av en bild, tillhandahåller jag mina kontaktuppgifter så att de senare kan kontakta mig för att diskutera borttagningen av det konstnärliga verket från publikationen och upphörandet av dess försäljning.

Det är tillåtet att fotografera personer på allmänna platser. För mer information, vänligen se de relevanta lagtexterna ovan.

Det är tillåtet att publicera, ställa ut och sälja bilder som har tagits på offentliga platser där människor är synliga, under förutsättning att tillämpliga lagar följs (Vänligen se de relevanta lagtexterna ovan). Däremot finns det restriktioner när det gäller användning av bilder i reklamsyfte. Enligt lag (1978:800) om namn och bild i reklam är det olagligt att använda identifierbara bilder i marknadsföring av varor, tjänster eller nyttigheter utan medgivande.

Sammanfattningsvis är det tillåtet att publicera och ställa ut bilder som innehåller personer, förutsatt att dessa bilder klassificeras som konstnärliga verk och inte används i kommersiella sammanhang. Vidare krävs inte samtycke från de porträtterade personerna under dessa förhållanden. Under dessa förutsättningar är det även tillåtet att sälja dessa konstverk, inklusive konstböcker och tryckta verk.